Hit, på så kallat celebert besök,
kom oanmält dessa små krypen
och när de först siktades i vårat kök
höjde vi alltid volymen,
men tjänstemän från ett konkursföretag
sålde då ut sina lediga dagar
för att, med hjälp av kanyl och behag,
fylla de svultna,
till stackarna hörande,
krypens granitstämda magar.
De flesta som haft eller sett dessa kryp
mest putsa dem bara, i blindo
lite på skoj, med en tom attityd
de fortsätter blästra sitt lingo,
för utan att klocka cisternernas brus,
lärde vi oss, på en sovande radar
kan man misstolka det darrande sus
som katternas brum
som syrsornas språk
när faktiskt det är deras tänkande tunga
som endast kan matas ur spadar.